Det har varit en lång och på båtfronten ganska motig vinter utan uppdateringar här på hemsidan. Som vanligt betyder det inte att det inte har hänt något men det har som sagt tagit längre tid än planerat och varit ganska motigt.
Prio ett under vintern har varit att försöka råda bot på det onormala propelleraxelslitage vi haft de senaste åren vilket innebär att vi förutom att byta axel och lager även har bytt motorkuddar och den flexibla propelleraxelkopplingen. Ännu viktigare har varit att ta upp en rejäl lucka i sittbrunnsdurken för att kunna komma åt motorrummet ordentligt och kunna göra en ordentlig uppriktning av motor och axel. Jobbet med att göra en lucka tog betydligt längre tid än vi trodde men resultatet har blivit väldigt bra. Luckan är tät och stabil och ger god åtkomst till hela motorrummet men tyvärr kommer det inte gå att lyfta upp motorn den vägen. Efter att sargen till luckan plastats fast passade vi även på att spackla och måla hela sittbrunnen upp till bänkarna.
Luckan och sargen underifrån
Luckan förstärkt med divinycell
Spackling av kanal för packningen
Jag sätter sågen i sittbrunnsdurken…
Nästa större projekt på listan var att färdigställa och snygga till doghouset som vi byggde förra vintern vilket inneburit mycket spackling och målning samt en del plastarbeten, inte minst ett heltäckande lager med väv på insidan.
Utöver detta har vi gjort en satsning på den löpande riggen och bytt ut storfall, genuaskot och genuasuggor och vi har köpt en nyare begagnad spinnaker med spinnakerstrumpa som dessutom fått nya gajar.
De riktigt stora problemen började på sluttampen när motorn skulle riktas in och det visade sig svårt att få till vinkeln i höjdled perfekt eftersom motorn inte gick att sänka tillräckligt långt i framkant. Resultatet hitills är OK men inte helt bra så vi kommer att fortsätta nästa vinter med att modifiera motorbädden. Nästa motgång var när det visade sig att vår nya propelleraxeln var repad precis vid den inre lagringen. Efter reklamation fick vi en ny axel från en ny leverantör som mätte på ett annat sätt med resultat att axeln var för kort. Axel nummer tre levererades utan kilspår i framkant och när vi fått det åtgärdat visade det sig att kilspåret för propellern var åtta mm istället för sex som vår propeller. Till slut fick vi i alla fall ihop allting och ca två veckor senare än planerat kom vi till slut i sjön bara för att mötas av nästa motgång; mastkranen hade havererat ett par dagar tidigare och ingen prognos fanns för när den skulle vara i drift igen. Tack vare hjälpsamma vänner kunde vi dock låna en mastkran i grannhamnen och nu är Valkyrian återigen redo för en ny seglingssäsong.
Propellern på plats med nya axeln
Sjösatt och påriggad
S/Y Valkyrian 