Kirkwall, dag 5 – Ness of Brodgar

När vi vaknade blåste det återigen friskt från syd och vi var nöjda med vårt beslut att ligga kvar. Efter frukost bestämde vi oss för att dagens aktivitet var vandring och efter många och långa diskussioner valde vi att ta bussen till Ness of Brodgar där vi vandrade ut på näset och tittade på the Stones of Stenness innan vi fortsatte ut till Ness of Brodgar dit vi kom precis när den guidade turen började. Här ute blåste det ordentligt trots att vi var en bit från havet och vi kände oss återigen nöjda med att vi inte låg ute och kryssade söderut även om det började kännas som att vi aldrig kommer att komma härifrån. Efter en fikapaus fortsatte vi ut till Ring of Brodgar innan vi vände tillbaks och gick via Barnhouse Settlement mot vägen till Kirkwall där vi väntade in bussen.

Stones of Stenness

Ness of Brodgar

Ness of Brodgar

Ring of Brodgar

Ring of Brodgar

Barnhouse Settlement

Tillbaks ombord åt vi en rejäl middag och gjorde allt klart för avgång även om det kändes tveksamt alltihop. Det blåste fortfarande en hel del och från syd men prognosen sa att det skulle minska under kvällen och vrida på ost och dyningen låg på två meter men skulle även den minska. Efter ett nytt samtal med hamnkaptenen som sa ”It won’t be smooth out there but it shouldn’t be a problem” tog vi till sist ett beslut, startade upp maskin och kastade loss strax före tio på kvällen.

Annons

Kirkwall, dag 4

Det blåste hårt hela natten och sjöväderprognosen hade gale warning force 9. Det skulle minska något under dagen men det var ingen idé att fundera på att gå med de förutsättningarna . Vi hade dock lösa planer på att eventuellt gå under kvällen tillsammans med vår granne eftersom vinden skulle avta och vrida under natten.

Blåsigt i Kirkwall…

Vi tog en lugn dag på båten och ägnade oss åt båtfix och underhåll. Efter lunch gick vi till Tesco för att storhandla så att vi skall vara redo att gå när tillfälle ges och eftermiddagen spenderade vi sedan på badhuset vilket var uppskattat och efterlängtat.

Tillbaks i hamnen kunde vi konstatera att det fortfarande blåste ordentligt från syd och enligt uppgift gick det tre meter dyning utanför. För vår del var det ett enkelt beslut att stanna i hamn, ”very sensible” var hamnkaptenens kommentar men vår båtgranne framhärdade och klockan åtta när vinden planenligt vridit och minskat kastade han loss och lämnade hamnen med följande avskedsord:  ”As long as I can make a cup of tea I am allright, when you can’t make a cup of tea it’s to rough to sail”

Vår båtgranne lämnar hamnen

Kirkwall, dag 3

Inblåsta och lite uttråkade tog vi tag i något som vi skjutit på länge, en ordentlig storstädning vilket verkligen behövdes. Det tog hela förmiddagen och efter lunch tog vi ytterligare en tur på stan eftersom det mesta har stängt imorgon när det är söndag. Vi kom tillbaks till båten med ytterligare lite lokal whiskey, Scapa Glansa den här gången, en ny mugg till båten och lite annat smått och gått. På vägen tillbaks till båten bokade vi bord på Kirkwall Hotel. När vi sedan var på väg till hotellet för att äta middag tipsade hamnkaptenen oss om att Kirkwalls lokala piper-band skulle spela utanför St Magnus Cathedral senare på kvällen och efter en delikat middag gick vi förväntansfulla till katedralen. Vi var några minuter sena och hittade hälften av de övriga inblåsta seglarna men inga säckpipor. Hamnkaptenen hade precis kommit förbi och bett om ursäkt; det var ingen spelning idag, bandet var inbokade på en fotbollsmatch istället…

Middag på Kirkwall Hotel

Vår båtgranne tipsade istället om att det skulle spelas lokal folkmusik på puben the Reel, vi var skeptiska eftersom de liksom alla pubar och många restauranger har 18-årsgräns, båtgrannen trodde dock inte att det skulle vara något problem. Vi gick dit för att fråga och innan jag hann säga något förklarade båtgrannen att ”this gentleman has sailed all the way from Sweden with his children to hear your band tonight” och då kunde de ju inte gärna säga nej… Vi stannade tills Arvid och Linus tröttnade och avslutade sedan kvällen med spelkväll ombord.

Folkmusik på the Reel

 

Stromness med buss

Det verkar som om vi är fast i Kirkwall under överskådlig framtid. Fram till åtminstone i mitten av nästa vecka ser det ut som att det kommer att blåsa hårda sydliga vindar på skotska ostkusten och över Orkney. Eftersom vi inte kom med båt till Stromness och vi verkar ha några dagar att sysselsätta oss tog vi bussen dit idag. Stan var mindre och hamnen och de centrala delarna var kanske lite charmigare än Kirkwall men annars var den inte så särskilt speciell.

Stromness

Hamnen i Stromness

På vägen hem från bussen handlade vi jordgubbar att ha till efterrätt, skotska jordgubbar är minst lika bra som svenska och double cream (50%) slår svensk grädde ganska rejält!

Solnedgång i Kirkwall

Imorgon verkar det som att det blir både blåst och regn…

Kirkwall

Vi var trötta efter gårdagens långa dag till sjöss och tog sovmorgon. På programmet stog inget annat än att utforska Kirkwall och efter en sen frukost tog vi en promenad genom centrala stan, tittade på St Magnus Cathedral och handlade lite ny färskmat nu när all fisk från Shetland är slut (kylen luktar dock fortfarande fisk).

Hamnen i Kirkwall

St Magnus Cathedral

St Magnus Cathedral

Vi tog sedan en snabb lunch ombord innan vi skyndade oss upp till Highland Park-destilleriet där vi var inbokade på en guidad tur, vi blev dock enormt besvikna när vi väl på plats fick veta att man måste vara 14 år för att få gå turen. Snopna och besvikna fick vi nöja oss med att köpa en flaska Dragon Legend och gå tillbaks till båten för att laga middag.

Highland Park där vi inte fick någon guidad tur

Kirkwall Marina

Kirkwall

Mot Orkney

Vi hade gärna stannat en dag till på Fair Isle men vädret skall bli sämre med håra sydliga vindar och hur fint det än är där finns det mer praktiska ställen att bli fast på. Vi kastade loss vid åtta och gick för motor i svaga vindar ner mot ön sydspets som vi höll ordentligt avstånd till på grund av den roost som uppstår vid udden. Väl förbi Fair Isle kom vinden och vi fick en lång, ganska fin men händelselös bidevindbog ner mot Orkney och Kirkwall. Vi valde länge och väl mellan östra och västra Orkney men eftersom väderläget är som det är och det ser ut som att vi kommer att få en längre period med hårda sydliga vindar vill vi inte riskera att blir fast på skotska västkusten och därför blev det Kirkwall. Vid sextiden hade vi kommit fram till Aukskerry sound där vi sedan gick onödigt nära Stronsay och hamnde i en roost som dock var relativt lugn eftersom både vind och sjö var stillsamma.

Fair Isles ostsida

Sheep Rock

Vi lämnar Fair Isle med saknad

Lunchdags

På väg upp i Stronsay Firth

Vinden mojnade och när vi inte gjorde någon framfart alls längre fick vi starta maskin. Stronsay Firth finns av någon anledning inte med i vår pilotbok och vi antog därför att det inte var något särskilt att ta hänsyn till. Vi räknade med svag motström för att sedan få strömmen med oss mellan Shapinsay och Mainland mot Kirkwall och vi ville slippa motströmmen i the String den södra vägen in mellan Shapinsay och Mainland. Detta visade sig dock vara helt fel. Till slut gjorde vi ingen framfart alls i Stronsay Firth trots full maskin och tidvis rörde vi oss till och med baklänges. Vi gav upp och styrde ner mot Shapinsays sydspets och gjorde istället dryga nio knop som bäst. Väl inne i Shapinsay Sound visade det sig att vi inledningsvis hade en svag medström som sedan blev mot men inte mer än ett par knop. Strax efter elva kunde vi till slut knyta fast i Kirkwalls marina efter en lång dag till sjöss och med nya lärdomar om tidvattenströmmar.

Solen går ner bakom Shapinsay

Magisk sommarnatt

Kirkwall Bay

Fair Isle – dag 2

Vi fick hjälp med att komma upp eftersom båten innanför oss skulle iväg på morgonen och sedan var det inte så mycket mening med att gå och lägga sig igen. Trots det hann klockan bli en del innan vi var klara att börja utforska Fair Isle på riktig. Vi packade en ryggsäck med fika och gav oss iväg på en lång promenad ner till fyren i södra änden av ön, upp till toppen av Malcolm’s Head, över till östra sidan av ön och sedan tillbaks till hamnen igen. Där tog vi sedan gummibåten och gjorde en utflykt ut utanför hamnen och tittade på sälar och lunnefåglar. Vi hittade också några grottor men till skillnad från dem på Out Skerries som var ett tiotal meter djupa gick de här mellan femtio och hundra meter in i berget och var stora nog att köra in i med gummibåten.

Vi utforskar Fair Isle

Utsikt västerut mot Atlanten

På väg upp till Malcolm’s Head

Labb

Fikapaus på Malcolm’s Head

Utsikt norrut från Malcolm’s Head

På väg ner igen

Grottutforskning med gummibåten

Säl

Mer grottor

Hål i berget

Lunnefåglar

Mer grottutforskning

Mer grottutforskning

Tillbaks ombord igen åt vi den sista fisken vi fick på Shetland innan vi tog en kvällspromenad upp på berget ovanför hamnen där vi satt en lång stund i solnedgången och tittade på lunnefåglarna.

Kvällspromenad på berget ovanför hamnen

Kvällspromenad på berget ovanför hamnen

Kvällspromenad på berget ovanför hamnen

Det är svårt att beskriva med ord men Fair Isle är fantastiskt och har gått upp på topp på listan över våra favoritplatser. Hit vill vi komma tillbaks!

Fair Isle

Återigen vaknade vi till tjock dimma och regn men den här morgonen var det nästan totalt stiljte. Vi gjorde som vi brukar och tog det lugnt och när vi klara hade dimman lättat och regnet upphört men det blåste fortfarande inte. Oroväckande var att batterispänningen verkade sjunka hastigt under morgonen. Vid halv elva startade vi upp och gick fört motor mot sydost för att runda Sumburgh Roost, den höga, upprörda sjö som uppstår i sambsand med tidvattenströmmarna runt udden. Vi hade hoppats på att vinden skulle komma under förmiddagen men timmarna gick och det dröjde innan vinden kom. Det visade sig vara lite glappkontakt i säkringshållaren till batterimonitorn så förhoppningsvis är det inget akut problem med batterierna. De är i alla fall så laddade de blir efter dagens motorkörning.

Sumburgh Head dold i låga moln

Till slut kom vinden och vi kunde segla de sista timmarna. Till en början hade vi strålande sol men efter en stund rullade en tät dimbank in. Vi hade inte sett ett enda fartyg på hela dagen och hade inget på AIS:en men det är aldrig roligt att segla i dimma och som tur var lättade den lika fort som den kom och plötsligt såg vi Fair Isle. Sista biten in hade vi återigen strålande sol och ön var verkligen vacker där den låg ensligt mitt ute i havet med höga, branta klippväggar. Vi tog oss in in genom den smala öppningen till North Haven och konstaterade att vi inte precis var ensamma men vi fick en plats som andra båt utanpå en liten engelsman. Efter oss kom en norsk Bavaria och la sig utanpå oss och en stor fransk båt som la sig på piren så nu är vi totalt sju segelbåtar i hamnen.

Fair Isle dyker upp när dimman lättar

Fair Isle bakom genuan

Sheep Rock på Fair Isle

Hamnen på Fair Isle

Vi hann med en kort promenad och såg ännu fler orädda lunnefåglar och resterna av ett tyskt flygplan som blev nedskjutet under andra världskriget innan vi var tvungna att gå tillbaks för att laga middag. Idag blev det vinkokta rockavingar och marulkskinder som vi fick av fiskarna i Symbister. Barnen var inte överförtjusta men vi gillade framförallt marulkskinderna. Imorgon blir vi kvar för att utforska Fair Isle ordentligt.

Linus vid det tyska flygplansvraket

Arvid vid det tyska flygplansvraket

Lunnefåglar

Lunnefågel

Hamnen

Rockavingar som väntar på grytan

 

Grutness Voe och Sumburgh Head

När vi vaknade var det tjock dimma och regn. Vi stressade (som vanligt) inte iväg och när vi väl var klara hade både regnet och dimman försvunnit. Vi blev dock lurade av en stunds solsken och att vi låg i lä inne i hamnen i Lerwick. Enligt prognosen borde vi ha väst till sydväst upp till ca 10 m/s men när vi väl var ute ur Bressay Sound hade vi stadigt mellan 12 och 13 m/s bidevind. Vi fick hastigt men inte så lustigt skifta till fock och byta kläder och dagen blev en ganska okomfortabel bidevindbog nerför Mainlands vackra men dimhöljda ostkust. Vi hade hoppats på att kunna göra ett stopp på ön Mousa och se den välbevarade brochen där men väderförhållandena tillät inga sådana tilltag. Det gick dock snabbt och trots sen avfärd var vi framme i Grutness Voe strax norr om Sumburgh Head redan strax efter tre. Vi var inne och tog en titt på piren som såg ganska avskräckande ut och bestämde oss istället för att lägga oss på svaj ute i viken. Det blåste en del men vi hade sjölä och perfekt ankarbotten med ren sand på ca 4 meters djup.

På väg söderut innanför Mousa

Brochen på Mousa

Valkyrian i Gruness Voe

När vi röjt upp ombord åt vi en sen lunch innan vi tog jollen in till land och den fina, kritvita stranden. Det är bara lite synd att vattnet är så kallt, man är inte särskilt badsugen. Vi hade ingen direkt plan men började promenera upp mot Sumburgh Head vilket visade sig vara ett lyckokast. Uppe på klippan var det ett fantastisk fågelliv och nu kryllade det plötsligt av lunnefåglar och det gick att komma riktigt nära dem. Även fyrplatsen och utsikten därifrån var väl värd ett besök även om utställningarna var stängda för dagen. Finaste vandringen fick vi på vägen ner då vi gick genom fårhagarna, längs klippkanten på västra sidan ner mot Jarlshof och fornlämningarna där. Även Jarlshof var naturligtvis stängt men vi tog en rejäl titt utifrån innan vi gick tillbaks till stranden och tog jollen ut till Valkyrian för ännu en sen middag.

Jollen på stranden i Grutness Voe

Stranden i Grutness Voe

Shetlandsponnies

På väg upp mot Sumburgh Head

Sumburgh Head

Fågelklippa

Barn på späckhuggare

Fyren på Sumburgh Head

Lunnefågel

Lunnefåglar

Jarlshof

Valkyrian för ankar

Lerwick

Vi började dagen med en promenad runt Symbister och omgivningarna, bl.a. finns det en vik där det skall gå att se utter vilket vi inte gjorde. Vi passade även på att köpa en dunk till med paraffinolja till kök och lampa.

Affären som har allt

Stranden utanför Symbister

Grotta

Utsikt mot söder

Hamnen i Symbister

När vi var tillbaks ombord packade vi ihop oss och seglade i lätta, motiga vindar och en del regn söderut mot Lerwick igen. Vi hade insett att vi behövde komplettera med både proviant och kontanter innan vi seglar vidare söderut mot Fair Isle även om vi gärna hade legat för ankar i någon vik på norra Bressay som alternativ. Vi förtöjde i Lerwick precis vid fem när affärerna stängde och eftersom det är söndag imorgon kommer vi inte att kunna handla något annat än mat. Vi var trots allt ganska effektiva och hann både med en rejäl provianteringstur till Tesco och att köra en maskin med tvätt.