Danmark bjöd något otypiskt för den här sommaren på strålande sol och svag vind vår sista morgon i landet. Efter varsin löptur och frukost gjorde vi allt klart och kastade loss. Prognoserna var överens om att vi skulle få slör eller läns på mellan fem och tio meter per sekund men verkligheten visade sig vara annorlunda. Ute på havet blåste det nästan inte alls och efter att vi passerat Skagens rev satte vi spinnackern. När den någon timme senare kollapsade och vindmätaren visade noll startade vi upp maskin. Snart försvann solen och en stund senare vräkte regnet ner. I två timmar dunkade vi fram på ett platt hav i dålig sikt utan vind med desto mer regn. När regnet hade dragit förbi kom en svag vind tillbaks och vi återgick till att segla om än ganska långsamt.
Vi lämnar Skagen och Danmark bakom oss…
Spinnackergång
Vi passerar Route T
Motorgång i regn
Till eftermiddagskaffet avnjöt vi våra sista danska wienerbröd och 15.40 siktade vi de första bohusklipporna borta på horisonten. Under kvällen ökde vinden något och vi gjorde god fart när vi angjorde bohuskusten vid Hättans fyr och seglade in under Islandsberg. Strax därefter stillnade det av igen och vi bärgade segel för att för maskin leta efter en lämplig plats att förtöja på vid Vasholmarna. Till vår förvåning var skärgården inte alls så tom på båtar som vi trott och hoppats utan det låg båtar förtöjda lite överallt. Vi hittade ingen långsidesplats som vi hoppats på och efter tre misslyckade försök att få akterankaret att fästa gav vi upp när det började mörkna på allvar. Vi vände ut och gick in och la oss på den sista lediga SXK-bojen i sundet mellan Storön och Usholmen där vi tillbringade en lugn och stillsam natt.
Resans sista wienerbröd
Solnedgång bakom bohusländska kobbar
