Lohals

Första eskaderdagen började i lite sävligt tempo med lekplatsbesök, matkomplettering och annat efter frukost och det dröjde innan vi kom iväg lagom till att regnet drog in. I ganska svaga vindar och ihållande regn seglade vi österut norr om Birkholm och Strynø. Vi höll förvånansvärt jämnt tempo med den inhyrda Mön 431:an men när vi kom ut på plattläns i sundet mellan Fyn och Langeland började de dra ifrån och vi bestämde oss för att sätta spinnackern vilket återigen jämnade ut farten. Två timmar senare kunde vi bärga segel utanför Lohals där vi gick in i den trånga men djupare norra hamnen och förtöja som tredje båt utanför Ann Sofie (Mön 341:an) och en överförfriskad dansk i en Nauticat.

Ann-Sofie av Fåborg för maskin

Emil får present

Lekkamrater

Efter middag och läggning av barn avslutades kvällen som brukligt är med samkväm ombord på den större av båtarna vilket inte är våran.

Solnedgång i Lohals

Annons

Ærøskøbing

Efter morgonlöpning och frukost gjorde vi ytterligare en vända till Superbrugsen innan vi kastade loss och gick den korta biten bort till bunkerkajen för att fylla lite diesel, för första gången på resan!

I strålande solsken och medvind satte vi segel utanför hamnen och länsade mot nordväst och Avernakø där det var meningen att vi skulle träffa hyrbåten med familjerna Samor, Asker och Kjellberg. Efter en knapp timme drog en regnby in med rejält mycket vind och snart vred vinden emot. När byn dragit förbi stod det klar att vindvridet inte var tillfälligt och snabbt byggde det upp en kort, krabb sjö i den kraftiga vinden. Eftersom vi befann oss i en smal ränna bärgade vi segel och fortsatte för maskin men med vind och sjö emot gjorde vi knappt tre knop om vi skulle hålla oss på rimliga varvtal. Vi ändrade planerna och efter tjugo minuter föll av ner mot Ærøskøbing och rullade ut genuan igen.
Väl inne och förtöjda i hamnen åt vi lunch innan vi tog en promenad för att titta på byn som är väldigt pittoresk och bevarad i stort sett som den såg ut på 1800-talet.
Senare på kvällen kom hyrbåten in mellan pirarmarna och när vi hittat en plats åt dem blev det ett glatt återseende, inte minst mellan barnen som snart försvann bort till lekplatsen. Efter att vi ätit middag gick vi över den andra båten där det fanns gott om plats för både barn och vuxna.

På promenad i Ærøskøbing

På promenad i Ærøskøbing

Imorgon är det meningen att vi skall vända österut igen och börja ta oss mot Smålandsfarvattnen.

Marstal

Idag var vi tvungna att ta oss över till Danmark igen om vi skulle kunna ansluta den andra halvan av vår eskader som planerat imorgon. Vi gick upp och kund konstatera att det blåste, inte för mycket och i en fördelaktigare riktning än igår. Vi passade ändå på att äta frukost innan vi kastade loss och ute i Fehmarnsund igen satte vi segel. Vi gick bidevind i runt 5 m/s i ganska dålig sikt men sjön var stillsam och vi gjorde bra fart åt rätt håll. Efter att vi rundat Fehmarns sydvästspets kunde vi falla något och äta en andra frukost bestående av nybakat bröd.

Dagen förflöt sedan i lugnt överseglingstempo avbrutet av någon enstaka regnby som drog förbi på avstånd men som påverkade vindarna och nödvändiggjorde lite trimning.
På eftermiddagen dog vinden av de sista två timmarna fick vi gå för maskin in till Marstal där vi återigen fyllde på våra matförråd inför den kommande veckan.

Blandat väder

Marstals hamn

Orth

Trots att vi gick upp i tid tog det sin tid innan vi var färdiga för att gå och handla och bredvid mataffären hittade vi en bordershop där vi gjorde ett spontanbesök som sedan krävde en extra promenad tillbaks till båten. Innan vi hade fått ombord maten, bunkrat vatten och gjort allt klart var klockan ett.

Ute på Fehnmarnsund visade det sig att det blåste svagt från NNV, precis det håll vi skulle åt. Vi satte i alla fall segel, gjorde lunch och avvaktade. En dryg timme senare hade vi inte kommit så mycket längre och nu skulle vi komma fram sent på kvällen även om vinden vred och ökade. Vi bestämde oss för att avbryta och gå in mot Orth på Fehmarn som visade sig vara en väldigt fin och mysig liten by med fina badmöjligheter men som saknade det mesta utav service.

Arvid hissar storen

Dagens middag…

Hamnen i Orth

En fördel med våra ändrade planer var att vi efter middagen fick spontant besök i form av Örjan och Gàbor på väg ner till alperna för att cykla. Det blev en kort men trevligt visit innan de fortsatte för ytterligare 18 timmar i bilen och vi gick och la oss.

Besök ombord!

Heiligenhafen Ortmühle

Efter sedvanliga morgonrutiner kastade vi loss vid elva-tiden och gick för maskin ut genom rännan från Gedser. Vi had ganska grov motsjö och fick trycka på lite för att komma framåt. Det har rykt ganska friskt ur avgasröret hela resan men nu stod stod det klart att någoting inte var som det skulle. Lite kontroller och experimenterande visade att alla temperaturer på själva maskin var som de skulle men att det var väldigt dåligt flöde på sjövattensystemet. Efter att vi hissat segel och satt kurs mot Fehmarn började jag felsöka och hittade genast tre(!) impellervingar som nästan helt täppte till rörkröken där kylvattnet går in i avgaskröken. Under vår tid har en impellervinge försvunnit och jag har redan tidigare hittat fler än så i systemet… Hur många kan det egentligen finnas därinne? Jag kollade impellern som hade alla vingar kvar men jag hittade en spricka i en av dem. Med en ny impeller på plats startade vi upp igen och nu såg allt mycket bättre ut. Ingen onormal rök, gott om kylvatten och lägre avgasljud.

De tre skyldiga…

Vi seglade på på en fin halvvind och gjorde dryga fem knop. När vi närmade oss Fehmarn minskade vinden, solen kom fram och vi fick en fin passage genom Fehmarn sund och under bron. På andra sidan mulnade det på ordentligt men vi hann både in till Ortmühle och äta middag i sittbrunnen innan regnet kom.

Bamseläsning på väg mot Fehmarnsund

Utkik

Vi passerar under Fehmarnsundbrücke

Regnet drar in över Heiligenhafen

Gedser

Tidigt på morgonen kom det ett riktigt skyfall som i kombination med väderprognoserna drog ner våra förväntningar på dagen. Nör jag sprang en vända längs stranden på morgonen var det alldeles stilla men lagom tills vi var klara att kasta loss blåste det friskt från väst och solen sken igen.

Vi fick en lång fin bidevindbog de första drygt 20 distansminuterna innan vinden först dog ut och sedan återkom men väldigt byig tillsammans med kort krabb sjö runt Falsters sydspets. Vid sjutiden kunde vi till slut förtöja i Gedsers gästhamn. Själva hamnen var ganska trevlig och hade hyfsad service men Gedser var annars inte så mycket att se. Vi hann inte heller göra så mycket mer än att grilla, äta middag och tvätta. Kvällen ägnades sedan åt att bråka med en trilskande Wifi-uppkoppling och försöka uppdatera bloggen samt betala räkningar.

Gedser odde

Klintholm

Vi gav oss av från Sassnitz direkt på morgonen och satte segel och vindroder för att äta frukost. Efter ett tag när vi hade passerat Kollicker Ort kunde vi falla av ner på en plattläns mot Kap Arkona. Det blev lite slingrigt och gick långsamt men i övrigt var det perfekta förhållanden och vi bestämde oss för att sätta spinnackern. Det visade sig vara ett vinnande koncept…

Rügens kalkklippor

För spinnaker västerut

Efter att ha hört både den svenska och danska sjöväderprognosen som var överens om att vinden skulle vrida på väst bestämde vi oss för att överge planerna på att gå ner innanför Hiddensee och istället segla direkt över till Danmark. Vi fick en fantastisk eftermiddag. Vindrodret styrde spikrakt och spinnackern drog oss framåt i dryga sex knop, havet var platt, solen sken och vi fick in svensk radio och kunde lyssna på Sommar. Vid sex-tiden dog vinden av och vi var ganska nöjda med att vi gick mot Klintholm och inte direkt mot Gedser vilket hade varit 15 M till. Två timmar senare bärgade vi segel utanför Klintholms pirarm och lite senare hade vi hittat en plats utanpå en tysk Hallberg Rassy. Vi hann med att både duscha och grilla hamburgare innan vi la oss. Efter mormor och morfars besök har vi nya Harry Potter-böcker ombord till allas glädje.

Kap Arcona

Eftermiddagsfika

Sassnitz, dag 2

Idag låg vi still i Sassnitz och började med varsin löprunda, jag hittade en stig in i skogen och genom en förfallen vaktpostering och dito grind hamnade jag på något som måste vara en gammal östtysk militärbas. Den måste ha övergivits ganska snart efter murens fall för allting var ordentligt förfallet och skogen hade börjat återta området. Jag sprang runt en bra stund och var en märklig stämning på platsen. Det var svårt att slita sig men jag var tvungen att vända tillbaks till hamnen där vi efter frukost återigen mötte upp med mormor och morfar.

Den här dagen för en gemensam bilutflykt till Prora, dels för strandens skull och dels för att titta på Kdf-Seebad Prora från 30-talet. Även det var fascinerande även om stämningen inte alls blir den samma bland tusentals tyska badturister. Dessutom är inte de orenoverade byggnaderna tillgängliga och halva området har rustats upp till moderna andelslägenheter och hotell.

Prora

Prora

De renoverade delarna av Prora

Tillbaks i Sassnitz passade vi på att handla när vi hade tillgång till bil och efter att vi sagt tack och hej till mormor och morfar som åker hem imorgon tog vi en kvällspromenad inklusive pizzeriabesök i hamnen.

Sassnitz har varit lite av en positiv överraskning, vi hade inga speciella förväntningar och marinan är väl inte den roligaste men den gamla stan och strandpromenaden är charmiga, det går att bada och handla och hamnkaptenen är vettig.

Sassnitz

Idag hade vi en tid att passa, Ziegelgrabenbrücke i Stralsund öppnar bara sex gånger per dag och vi ville med öppningen 08.20. I god tid var vi klara men det skulle visa sig att vi hade ännu en konfrontation kvar med Hafenmeistern; det går ju inte bara att lämna tillbaks passerkortet hur som helst, hur skulle det se ut? För att kunna lämna kortet och få tillbaks sin deposition måste man även visa upp sitt kvitto. Vilket kvitto var lite oklart men efter en vända tillbaks till båten kunde vi presentera en näve full och för att bevisa sin outgrundlighet fick vi tillbaks 3.20 € mer än vi betalt i deposition. Nu ringlade kön till hamnkontoret lång, broöppningen närmade sig men alla utan kvitto skickades obönhörligen tillbaks.

Stralsund var, bortsett från hamnpersonalen, en mycket trevlig upplevelse som kan rekommenderas. Strelasund låg blankt och den svaga vind som trots allt blåste var rätt emot så för första gången på resan sträckkörde vi hela förmiddagen tills vi kom fram till Greifswalder Bodden där vi satte segel och började kryssa oss österut. Målet för dagen var egentligen Lauterbach men det började kännas som en väl kort etapp med tanke på vår tidsplan och efter en del tvekan siktade vi istället mot Sassnitz och sparade därmed in en dag på vägen runt Rügen. Det finns mycket att se och vi kommer inte att hinna med allt. På listan stod Peenemünde men istället blir det en utflykt till Prora imorgon. Bortsett från motvinden hade vi en fin dag på havet som dessvärre avslutades med en katastrof; återigen gick vår kaffepress sönder… Än så länge går den att använda men det är nog högst temporärt. Vi hittade ju en press i rostfritt i Alkmaar förra gången det hände men då tyckte vi att den var för dyr. Med facit i hand hade det varit både en besparing och en bättre lösning…

Vi hann med en kort kvällspromenad i Sassnitz innan det var dags för kojen men hoppas hinna se mer imorgon.

Stralsund, dag 2

Idag tog vi lite sovmorgon och sprang varsin runda innan vi åt en ganska långsam frukost i väntan på mormor och morfar. Efter en gemensam kopp kaffe gav vi oss ut för att utforska Stralsund och Wallensteindagarna. Vi började med en sväng runt Altstadt som avslutades med glass innan vi gjorde ett en provianteringsinsats och drog oss tillbaks ombord för lunch och lite vila.

På eftermiddagen var det parad genom staden, en parad bestående av en salig blandning med allt från soldater från 30-åriga kriget till påven i öppen Trabant. Till barnens stora glädje delades det ut mängder med godis och leksaker och till andras glädje även öl… Efter paraden gav vi oss av mot St Marienkirche för att beundra utsikten från tornet. Tyvärr var jag tvungen att avvika för att betala hamnavgiften i den serviceinriktade hamnen och barnen tyckte att det var för högt och ville gå ner direkt efter att ha gått alla trappstegen upp.

Vi rundade av en lång och intensiv dag med en sväng runt Alter Markt och en promenad ner till hamnen där vi åt fish & chips tillsammans innan mormor och morfar åkte tillbaks till hotellet och vi gick hem till båten.