Strande

Trötta på kanalen och motorkörning ville vi snabbt vidare och kastade loss så fort vi gått upp, frukost åt vi under gång. Efter ytterligare drygt 25 händelselösa M för motor kom vi fram till Holtenau där det redan låg fyra fritidsbåtar och väntade på slussning. Snart visade det sig att av de fyra slusskamrarna som finns, två mindre, äldre och två större, nyare, fungerade en. Av totalt åtta slusskammare i kanalen var det alltså två eller tre som fungerade! Det känns ju ganska otyskt…

Medan vi väntade på en inslussning dök det upp tre lastfartyg och ytterligare ett femtontal fritidsbåtar som efter lång väntan skulle tränga ihop sig i samma sluss. Allt gick dock bra och vid femtiden kunde vi styra ut på Kieler Förde och Östersjön igen. Trötta på motordunket som vi levt med i två dagar rullade vi snabbt ut genuan och ströp vår Albin. Vinden var dock i svagaste laget så vi satte storen också och i en friskande bris satte vi snart god fart norrut. En knapp timme senare kunde vi förtöja i den lilla hamnen Strande och plocka fram grillen och lite mer argentinsk oxfilé från Helgoland. Kvällen avslutades med ett efterlängtat bad och vi kunde snabbt konstatera att badtemperaturen är betydligt behagligare i södra Östersjön än i Nordsjön, det är dock något konstigt med vattennivån eftersom den verkar hålla sig konstant över tiden…

Slusskaos i Holtenau

Stora slusskompisar

Slussgastarna Arvid och Linus

På kvällspromenad

Stranden i Strande

Stranden i Strande

Kvällsbad

Annat värt att notera från dagen är att jag lyckats ha sönder vår nya kaffepress och Gábors har fått komma fram igen nödtorftigt sammanhållen med pakettejp.

Annons

Oldenbüttel/Giselau-canal

Efter frukost kom Magnus och Cia från Adastra förbi på lite kaffe och vi hade en väldigt trevlig pratstund och förhoppningsvis fick de lite tips de kan ha nytta av på sin resa söderut. Klockan elva var vi tvungna att bryta upp och ge oss av för att få strömmen med oss upp till Brunnsbüttel. De starka vindarna från kvällen innan som vi hoppades skulle ta oss snabbt och lätt upp för Elbe lyste med sin frånvaro och dessutom hade hela väderleksprognosen ändrats. De starka nordliga vindarna som fick oss att välja bort Sylt och danska västkusten hade utgått men nu var vi här och hade inte lust att vända. Det fick bli motorgång hela vägen uppför floden till Brunnsbüttel där det visade sig att de gamla slussarna som normalt används av fritidsbåtar var ut funktion och vi fick vänta både länge och väl innan vi till slut kunde gå in tillsammans med ett lastfartyg och ett tiotal andra fritidsbåtar i de nya, större slussarna.
Väl Inne på kanalen hoppade vi över Brunnsbüttel denna gång och satte fart ytterligare dryga 20 M till Oldenbüttel där man kan vika av in på Giselau-canal och övernatta vid slussen.

Arvid till rors uppför Elbe

Lite större slusskamrat än vi är vana vid

Cuxhaven

I morse skulle ByVind gå klockan fem och just det gick ganska smidigt men när återstående båtar skulle förtöja igen var det ett väldans väsen och klampande på vårt fördäck och det tog nästan en timme innan allt var klart. En timme senare vid sju tänkte vi gå men det hade tydligen inte förmedlats vidare trots att vi berättat det kvällen innan. Till sluta lyckades vi dock komma ut på ett nästintill spegelblankt hav och sätta segel. Trots lite motström gjorde ändå lite fart i den svaga vinden som snart ökade och när strömmen vände gjorde vi fin fart. Det kändes riktigt skönt att få avsluta vår nordsjösegling under helt perfekta förhållanden den här gången. Vid halv tre förtöjde vi i Cuxhaven och plötsligt kändes det inte som särskilt länge sedan vi låg här sist, på väg ut…
Eftermiddagen ägnades åt matinköp och lek och avslutades med att vi grillade en del av vår skattefria oxfilé från Helgoland, sämre kan man ha det.

Nordsjön visar sig från sin bästa sida…

Grillen är tänd, ölen är kall, oxfilén ligger och väntar och barnen leker snällt

Efterlängtad lekplats

Sämre middagar har vi ätit

Nu på kvällen upptäckte vi på Adastras blogg att de också kommit in nu under kvällen, förhoppningsvis hinner vi prata lite med dem imorgon innan vi fortsätter mot Brunnsbüttel.

Helgoland, dag 2

Klockan tio i sex ringde klockan och vi fick gå upp för att ta ett varv i hamnbassängen innan vi kunde förtöja om som båt nummer fyra. Precis när vi var klara med det meddelade ryssarna som låg näst längst in att de skulle gå klockan tio. Vänligt men bestämt övertalades de om att flytta sig direkt och lägga sig utanpå oss och sedan kunde vi faktiskt få en liten stunds sömn innan det var dags att gå upp igen. Nu hade det fyllts på med nya båtar utanför ryssarna och alla satt och väntade på att klockan skulle bli tio så att en ny omförtöjningsmanöver kunde göras och alla kunde få gå iland. Då meddelade ryssarna plötsligt att de inte skulle gå förrän elva…

Eftersom vi inte var direkt berörda gick vi iland på en promenad nere hamnen och det som kallas Unterland, vi var bl.a. tvungna att komplettera våra matförråd lite grann och ta ut kontanter. Helgoland är lite som en enda stor taxfreebutik på en färja; massor med olika butiker, alla med i stort sett samma utbud av sprit, öl, tobak, parfym och godis samt några klockbutiker som omväxling. Mataffären var inte direkt imponerande men vi fick tag på det nödvändigaste och vi passade även på att fylla våra förråd med skattefri öl och skattefri diesel. Efter lunch tog vi hissen upp till den mest intressanta delen av Helgoland; Oberland där vi gick en lång promenad längs de spektakulära klippbranterna och tittade på de häckande sulorna som man kommer riktigt nära. Arvid var i sitt esse när han hittade mängder av rester från gamla bunkrar, dock var det bara rester eftersom engelsmännen utplånade all bebyggelse på ön utom fyren i ett massivt bombanfall 1945, med 17 dagar kvar av kriget. Under femtiotalet sprängde de sedan de militära installationer som klarat sig undan bombningarna. Idag syns det dock inte mycket spår av förödelsen och Oberland är väldigt grönt och vackert och det var en helt fantastisk promenad som vi avslutade genom att ta trapporna ner till den norra stranden och sedan följa strandkanten tillbaks till hamnen.

Kryssningsbåtarna från fastlandet

Lange Anna i bakgrunden, sula i förgrunden

Sula

Fågelklippor

På högsta punkten

Klipporna

På upptäcktsfärd

Klipporna

Radiomasten

Klipporna från norra stranden

Dagen avslutades med ett kvällsbad som bara skulle vara ett snabbt dopp men som blev oförglömligt tack vare en nyfiken säl. Om man gick ut en bit i vattnet och höll sig nere med bara huvudet ovanför vattenytan kom den närmare och närmare och var inte mer än fem meter bort som närmast. Den höll sig hela tiden i närheten av oss ända tills vi var tvungna att gå hem och lägga barnen.

Vi badar med sälar

Under dagens omförtöjningar hade vi fått nya grannar; Oscar och Carro på S/Y ByVind från Orust. De är på väg ner samma väg som vi varit för ett års ledighet och vi kunde utbyta lite tips och erfarenheter. Tyvärr hade vi fullt upp på båda båtarna och imorgon skall vi åt olika håll, vi till Cuxhaven och de till Borkum så vi hann inte prata så väldigt mycket. Vi önskar i alla fall en trevlig segling!

Valkyrian och ByVind bredvid varandra

Helgoland

Vi kom inte iväg riktigt så tidigt som rekommenderat men var i alla fall ute ur hamnen före halv åtta. Utanför hamnen hade vi motström men inte värre än att vi kunde ta oss framåt för segel trots ganska svaga vindar. Den ostliga rännan, Dovetief, var inte riktigt lika spännande även om ingenting stämde med vårt elektroniska sjökort, det gäller att lita på att prickarna står där de skall. Ute på djupt vatten igen hade vi nordostlig vind, rakt emot och till att börja med ökade den ganska kraftig till runt 10 m/s med ganska krabb och stökig sjö eftersom vi hade strömmen med oss nu. Efterhand som dagen gick minskade vinden och därmed farten men det var soligt och fint och vi hade det ganska trevligt ombord även om vi gjorde ganska dålig fart mot mål. Vid fyratiden hade vi kämpat oss upp till den magiska boj nr 9 där trafiksepareringen upphör och det är tillåtet att sätta kurs norrut mot Helgoland. Mängden stora fartyg på väg åt alla möjliga olika håll och den ganska dåliga sikten i kombination med att vinden nu nästan helt dött ut gjorde att vi startade maskin för att ta oss  förbi alla fartygsstråk så fort som möjligt. Vinden kom aldrig tillbaks och det fick bli drygt fyra timmars motorkörning innan vi var framme på Helgoland och kunde förtöja som båt nummer sju i bredd. Mycket mer hann i vi inte med innan det var dags för barnen att lägga sig. Men innan vi gick och la oss fick vi reda på några av båtarna innanför oss skulle gå klockan sex morgonen efter…

Fartyg i diset

Möte på ett stilla hav

Ett fartyg i solstrimman

Helgoland i kvällsljus

På väg in i hamn

Norderney, dag 3

Fortfarande lite trötta efter de senaste dagarna sov alla ganska länge i morse igen. Vi kunde konstatera att det inte blåste särskilt hårt men fortfarande från nordost. Vädret har också varit lite sämre än de senaste dagarna; mulet och några regnstänk men fortfarande varmt. Vi har tagit en ny promenad in till stan och barnen har efter noggrant övervägande köpt sig varsin sak; Linus köpte en liten mjukissäl och Arvid ett glasprisma och båda två är lika nöjda.
Imorgon verkar vi få svaga växlande vindar, mestadels från nord eller nordost vilket är dit vi skall och för att utnyttja strömmarna borde vi gå härifrån obsent tidigt, vi får väl se hur det går med det men vi siktar i alla fall på att komma till Helgoland imorgon och sedan tillbringa några dagar där.

Linus och hans nya säl

Arvids prisma

På lekplatsen

På lekplatsen

Norderney, dag 2

Alla var ganska trötta efter de senaste dagarna och det tog ett tag innan vi kom ur kojen i morse. Det första vi gjorde var att flytta oss till en ledig plats vid en av flytbryggorna för att sedan äta frukost. Dagens huvudaktivitet var en promenad in till stan samt lite kompletteringar av matförrådet. I övrigt har vi mest tagit det lugnt. Vi har även rådfrågat hamnkaptenen lite om vägval till Helgoland så nu väntar vi bara på bättre vindar. Idag har det blåst hårt från ost så vi har inte ens funderat på att gå vidare och även imorgon skall det blåsa mer än vad vi är sugna på att ligga och kryssa i men vi hoppas komma iväg till Helgoland på lördag.

Promenad på Nordeney

Hamnen på Nordeney

Spännande lekplats

Solnedgång bakom holländsk båt

Internetuppkopplingen är som sagt som den är så ni får hålla till godo utan bilder så länge. De kommer…

Norderney

Vi gick upp som vanligt men tog en lugn morgon eftersom vi ville vänta ut motströmmen lite grann. Vi hade dock inte tid att vänta på medström eftersom vi gärna ville komma in till Norderney innan det blev natt och eftersom pilotboken varnar för att försöka gå in via Schluchtergattet i mörker, det kändes tillräckligt spännande i dagsljus. När vi gav oss av hade vi alla tidvattnet med oss nerför Ems och gjorde dryga åtta knop förbi Borkums stränder och ut till havs. Väl förbi sandreven lovade vi upp och gjorde ett slag ut mot trafiksepareringen för att sedan vända in mot öarna igen. Till att börja med hade vi strömmen i sidan och gjorde i alla fall bra fart med rejäl avdrift men de första timmarna efter att vi slagit var deprimerande med farter mellan en-och-en-halv och två knop men sedan släppte strömmen och vi börjde göra fart igen. Tyvärr ökade vinden och därmed sjön vilket aktualiserade problemet med rännorna i revet; där de är som grundast bryter sjön vid hårda vindar och då riskerar man att slå i botten. Vi försökte ropa upp hamnen på VHF:en för att rådfråga dem men fick inget svar. En extra tidvattenberäkning som visade att vi borde ha gott om vatten under kölen och att vi såg flera fiskebåtar på väg ut gjorde att vi bestämde oss för att fortsätta, vi hade även pratat med en tysk seglare från Norderney i Boulogne och enligt honom måste det blåsa rejält innan det skall vara något problem att ta sig in. Att ta ner storen minskade farten till sex knop så vi plockade ner focken också. Långsammare än fyra knop kunde vi inte gå med stöm och vind med oss och motorn till hjälp för att kunna styra. Medan vi långsamt och försiktigt letade oss in från prick till prick körde fiskebåtarna i full fart fram och tillbaks mellan sandbankarna i outmärkta rännor. Vi tog det dock hellre långsamt och försiktigt och kom igenom utan att ha mindre än tre meter under kölen vid något tillfälle.

Ny sagostund

Linus är lite trött…

Väl inne i Norderneys hamn var nästa problem att hitta någon plats eftersom det var minst sagt fullt. Till slut la vi oss utanpå en holländsk katamaran som låg mot kajen mittemot småbåtshamnen. Klockan hafe hunnit bli över åtta innan vi var förtöjda och klara så vi hann inte med så mycket mer än att äta kvällsmat innan det var dgas för barnen att sova.

Åter på Borkum

Vi bestämde oss för att utnyttja vinden och försöka ta oss norrut men dessvärre var vi tvungna att lämna tillbaks cyklarna och handla innan vi kunde gå och dessutom hade vi fått fel öppettider för mataffären vilket försenade oss en timme i onödan men klockan tio kunde vi i alla fall kasta loss och börja leta oss ut mot havet. Tyvärr har den gamla korta rännan sandat igen vilket innebär en lång snirklig väg mot sydost och Vlieland innan man kan sätta kurs norrut. När vi kommit halvvägs i rännan hörde vi på VHF:en ett allmänt anrop om att hamnen på Vlieland var full så nu var det alternativet defintivt borta, återstod Lauwersoog eller Borkum, 60 respektive 80 distans bort…

För att runda sandbankarna väster om Terschelling var vi tvungna att segla nästan en timme åt fel håll och när vinden dessutom nästan dog ut och vi gjorde runt två knop började det kännas ganska tungt och en jämngrå himmel och återkommande regnskurar gjorde inget för att muntra upp.

Torrsatta båtar i Waddenzee

Sagostund ombord

Till slut var vi i alla fall ute på djupt vatten igen och kunde börja kryssa. Till att börja med gjorde vi ett slag norrut så långt vi kunde innan trafiksepareringen tvingade oss att slå och med ökande vind, lite medvrid och ström kunde vi sedan hålla upp på ett ben längs de holländska öarna. Frampå eftermiddagen tittade solen till och med fram lite grann och vinden som varit uppe i tio meter per sekund gick ner till mellan sju och åtta och plötsligt kändes det ganska trivsamt ombord igen och vi beslutade oss för att hoppa över Lauwersoog och gå direkt mot Borkum. Lite senare gick Arvid och la sig i styrbords sjökoj i salongen medan vi la Linus som somnat i sittbrunnen framme i förpiken och när allt var som bäst började vi väldigt löst diskutera att fortsätta ända till Helgoland. Vi bestämde oss dock för att gå in till Borkum vilket vi inte ångrade för ganska snart ökade vinden till dryga tolv m/s och vred rakt emot samtidigt som Arvid ropade att Linus hade vaknat. Han hade dessutom för första gången blivit sjösjuk och kräkts där framme så nu var det mesta allt annat än trevligt. Vi hade en nerkräkt barn och en dito koj samtidigt som vi hade för mycket segel upp och svårt att hålla upp mot vår waypoint och när vi började närma oss Ems fick vi dessutom motström och farten gick ner ordentligt.

När vi hade röjt upp och Linus hade somnat, nerbäddad i sittbrunnen började ett långt, segt pass. Borkum kändes så nära och vi kunde se ljusen tydligt men vi hade långt kvar och rejält med motström. Sista biten upp mot Riffgat fick vi rulla in genuan och motorsegla för att inte hamna på alltför grunt vatten men till slut kunde vi falla av uppför Ems och segla sista timmen in till Borkums hamn där vi kunde förtöja på den sista lediga platsen klockan tre på morgonen.

Hamnen på Borkum

Eftersom vi lagt oss på en tom plats som inte var markerad som ledig gick vi upp vid åtta och flyttade oss till en gästplats som blivit ledig under morgonen. Borkum är som vi kunde konstatera redan på nervägen ganska tråkigt men nu passade det oss perfekt. Vi tog det lugnt, vilade och passade på att städa ordentligt både in- och utvändigt, tvätta och fixa lite småsaker som behövde åtgärdas. Vi förberedde oss också för nästa etapp; antingen direkt till Helgoland eller till Norderney och i båda fallen ville vi ha lite tips från någon med lokalkännedom. Norderney innebär att man måste passera sandreven utanför ön genom någon av två rännor som flyttar på sig och ibland försvinner, Helgoland innebär att man måste korsa farleden in mot Elbe. Eftersom alla prognoser var överens om att motvinden skulle fortsätta valde vi det kortare alternativet, alltså Norderney och lämpligt nog hittade jag Wasser- und Schifffahrtsamt Emdens lokalkontor och en understimulerad men trevlig man som hade all tid i världen att slå i tabeller och räkna ut tider för strömkantringar. Det viktigaste var i alla fall att det inte skulle vara några problem att gå den västra rännan; Schluchter, in till Norderney, den skulle ha ett minsta djup på 2,40 men vara flyttad norrut jämfört med hur det ser ut i sjökortet. Därmed hade vi en plan för morgondagen.

Norderney

Vi har en minst sagt svajig internetuppkoppling men annars är allt bra, Efter ett stopp på Borkum ligger vi nu på Norderney och väntar på mer sympatiska vindar. Förhoppningsvis kan vi få till en mer utförlig uppdatering snart.